Nu är jag hemma, och jag har flyttat hem alla mina saker. Det känns sådär. Så fort jag kommer hem blir det jobbigt och svårt igen, och när jag kommer tillbaka till skolan på måndag, förväntas jag ta igen hela terminen innan terminen är slut. Samtidigt ska jag inte ha någon terapeut på SCÄ, utan förväntas klara mig på några samtal med läkaren jag gick hos innan jag hamnade på avdelningen.
Jag och avdelningsläkaren pratade om mina leder idag. Jag får inte så mycket gehör för mitt ont, känner jag. Hon säger mest att det nog inte är något farligt. Det tror inte jag heller, men det förstör mitt liv. Den nya ST-läkaren verkade ta det mer på allvar, faktiskt. De skulle fundera över helgen på om de ska remittera mig till någon.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar