Åh. Det har varit en slitig vecka. Det här känts som en känslomässig bergochdalbana mest hela tiden. Jag är ju van vid att det pendlar lite upp och ned, men den här veckan har haft rätt djupa dalar. Jag hatar verkligen när det känns som om marken rämnar, men samtidigt gör mitt på tok för dynamiska humör att topparna är otroligt höga. Och jag lever för de stunderna.
Nu har jag feber sedan två dygn tillbaka. Halsen är svullen och det är svårt att andas. Nästa vecka ser jag fram emot att trassla med csn och med sssb, som jag bor hos. Jag ser också fram emot en hel vecka med musik jag inte tycker om. Hmm. Det är dags att börja peppa, tror jag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar