Igår blev det spontan stadsvandring med fina Timmy. Vi gick på små kullerstensgator och asfaltsgator, och jag förundrades över hur vacker staden är på många ställen. Senare på kvällen kom han hem till mig när jag höll på att krascha. Av någon anledning har jag fått hem alla mina gamla journaler från en socutredning gjord för tre år sedan. Det var halvkul att läsa vad mina föräldrar har sagt om mig. Och så var jag ensam hemma eftersom Ted jobbade, och livet kändes tyngre än vanligt. Då gläds man åt sina vänner.
Natten var orolig. Jag vaknade hela natten av hostattacker, och jag fick ingen luft. Idag har jag inte haft någon röst. Då får man lyssna på andra istället för att prata. Eller kommunicera skriftligen, eller med något slags hemmasnickrat teckenspråk. Det fungerar på alla förutom lilla Turetott.
Nu lyssnar jag på Long gone before daylight och myser till gitarrplock och munspel och fantastiska Nina Persson.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar